Hej alla läsare.. Lägger in två fantastiska  bloggar av Linnea samt av Sanna och Jessica.

Mvh Catharina Lind

 

oegonbadskopp -

oegonbadskopp.blogg.se

Witnes och Pumoko är syskon genom samma pappa och hittades i deras hemby Njauensie av olika människor med nästan exakt ett års mellanrum./Linnea

 

http://matanana.blogg.se/      / Sanna och Jessica

Hej alla läsare....

Det var ett tag sedan att jag skrev i bloggen. Inte för att det inte händer något, utan tvärt om och det är svårt att hinna med allt .
Salome håller på att förverkliga ytterligare en dröm. Med stöd av sin man Ewout (han som inte kan säga nej till sin unga vackra hustru) så håller hon på att öppna en restaurang i Mafinga.
God mat ska prägla hennes "Salome Catering och restaurang" satsning.

Det är Chefen Messisi som ska sköta köksavdelningen. Hoppas att han kan hålla sig nykter när Salome är som mest beroende av hans tjänster. Det finns goda förutsättningar att detta så småningom kommer att bli en välkommen inkomstkälla. Men alla inkomstkällor föregås av utgifter.!!!!!
Jag kontrar nu med att nu göra verklighet av min dröm att sätta igång med restaurang i anslutningen av "kulturhuset " i Matanana.

Det helt fantastiska som har inträffat är att vi har blivit beviljad ett stort ekonomisk stöd från Sven Hööks stiftelsen .
Pengarna ska användas ATT BEKÄMPA FATTIGDOMMEN MED HJÄLP AV KULTURUTVECKLING. Film musik, teater, kurser och föredrag. Jag är väldig laddad för denna satsning. Tror mig se att nyckeln till att bekämpa fattigdom sitter i den mentala begränsningen, och att verktyget är frigörelse av motivation, kreativitet, och de givna förutsättningarna för varje person.
Visst gör vi alldeles för mycket, men vad gör det när vi känner oss motiverade.

Livet är ett stort äventyr. Inte alltid rolig, men vem har sagt att äventyr alltid måste vara roliga men ändå fullt av liv. Ibland kan man gråta, ibland kan man spricka av kärlek, beundran och medkänsla. DET ÄR MITT I LIVET!!!!. Jag kommer att hålla på tills jag stupar, och sen ska det bli spännande att se vem som hade rätt över livet efter döden/eller tomheten. En andlig tillvaro? Vem vet, Den som är i "livet" får se. Men det är ingen brådska med att komma underfund med det andliga varandet eller icke varande. Innan den dagen har vi många spännande uppgifter. Hoppas på många aktiva volontärer och besökare som kan ställa sig bredvid oss på barrikaderna.

Vi är mycket beroende av människor som vill förbinda sig med det fantastiska huset i Bumulayinga. Vi behöver hjälp med Teater, Musik, Dockteater och engelskundervisning. Att laga fantastiska måltider. Sitta kring elden med Afrikanska vänner och sjunga spela trumma och dansa. Att arbeta på åkern så man svettas och får blåsor i händerna. Trampa lera, och tillsammans med våra härliga ungar smeta ned väggarna och sig själva.
Ser att om vi arbetar med en stark vision och med gemensamma krafter så kan vi verkligen betyda något för utvecklingen.

Kramar från oss i Matanana!!!!

Igår var det "fackeldagen."

En fackelstafett reser igenom landet och stannar på utvalda platser och igår var det i Mafinga där vi var delaktiga med catering. Grillad kyckling chips och drickor. Aktiviteterna varade från söndag morgon till måndag morgon och när ett trött men nöjt team vacklade hem så återstod "bara" städningen och disken.

Vi är nöjda med resultatet. Intäkten var liten i förhållande till allt arbete, men Salome är mycket angelägen om att skaffa oss en mera varierad inkomst och Hotell -Restaurant tycks bli denna inkomstkälla. Tyvärr föregås varje intakt med en investering men det ser lovande ut. Vi har hyrt ett lämplig större hus med ett bra läge . Huset ska innehålla, restaurant, Campsite, kontor och några övernattningsrum. Det fejas renoveras och målas nu för fullt.

Mafinga är en stad i stark utveckling. Vi vänder oss framförallt till turister och kontorsfolk. En mängd av tjänsteman söker efter bra lunchställen. Förhoppningsvis kommer var stjärnkock Messisi till sin rätt här. Stället ligger granne med en lekskola och en privat folkskola. Det är tänkt att ett fåtal volontarer ska kunna vara i hotellet och om dagarna göra sig nyttiga i denna "etik" skola. Det är även gång avstånd till lasarettet, och det ser ut som att vi håller på att etablera en god kontakt där så att även de volontärer som vill uppleva sjukvården här ska kunna gå dit om dagarna och göra sig nytta på lasarettet. Dessutom är det gångavstånd till polisstationen där man kan man uppleva Tanzanisk rättsväsen.

Jag ser mycket fram emot resultatet på denna restaurangsatsning. Det är fram för allt Salome som är 'modern" till detta initiativ.Mitt personliga angagemang ligger på marknadsförings planet och det känns rolig att jag når ut till mänga kategorier av människor.

Igår på fackeldagen var jag en firad person. Salome och Messisi påtalade att atmosfären blev rikare när jag var med. Det var musik och olika framföranden och ett kraftfullt jubel uppstod när mr Moyo deltog i dansen. Än mera jubel uppstod när han dansade stolt med sin son Johannes i famnen.
Några flickor undrade om jag ville ta en drink i deras lilla bar. Kan du bjuda oss på en öl?
Nej tyvärr så är mina pengar slut sa jag . Detta föranledde till ett stort skrattanfall. Musungos pengar slut!? Det var ingen som kunde föreställa sig att det var en sanning.
Jag sa att jag skulle gå och hämta en slant hos min hustru Salome . Ännu mera skratt.
Mr Moyo ska låna pengar av sin hustru Salome. Detta tycktes vara en orsak till ett stort skratt.
När dom sedan såg Johannes så knuffades det intensivt på mig. Jag vill ha en sådan där baby! och jag! och jag.! Vill ni vara populär så bosatt er i Tanzania på gamla dar........

Kramar från en trött Mr. Moyo!!!!!

Har låtit en stor möjlighet till äventyr och livserfarenhet gå mig ur händerna....

Jag hade en möjlighet att få sitta i arresten hos polisen i Mafinga, men Salome var så förskräckt och angelägen att avstyra så jag gav efter.
Fängelse och arrest är tydligen skrämmande saker här. Ingen ventilation, inga toaletter annat än en hink Ett enda rum för många arresterade. Inga sängar inga filtar men som sagt så blev denna tillfälle att uppleva det inifrån inte av denna gång.
Angelina har anmält för polisen att hon inte fått sin slutlön och att jag varit aggressiv när jag ville tvinga henne att vara kvar med sina barn tills nästa dag så att vi kunde ha rett ut situationen.
Men tack vare att det var hon som hade anmält mig så var jag den anklagade. Att hon har stulit stort ansåg man att jag borde dra inför rätten och att det nu endast handlade om Angelinas anmälan.
Vi har nu anmält henne för stöld av 20 grisar, många matvaror, sockersäckar, matolja och verktyg. Hon har länsat hotellet på värdesaker min telefon m.m. och det kommer att bli dyrbart för mig eftersom hon inte förväntas ha pengar.
När vi var hos polisen så står Angelina och talar i min telefon som hon har stulit, och jag blir hotad att bli fängslad. Rättsväsendet här är nog en mörk grotta. Man hotar mig för att tvinga fram att jag ska hosta upp en muta. Men jag deklarerade stark att jag inte var beredd till det.
Jag gick ändå miste om en stark upplevelse, men ha tålamod Ewout kommer att utsätta sig även i framtiden.

Häsningar Ewout

Det är ganska kallt nu i Matanana.

Vi är nu inne i vinterperioden och vi är dessutom på 2000 meters höjd. Detta är en bra period för byggande men en varm tröja är en nödvändighet.
Det var häftig besök här i Matanana igår.
Ministern för International Utveckling Heikki Holmas från Norge var i Matanana. Moyo kwa Moyo höll sig väl framme (vi var där med ett tjugotal barn) och föräldralösa barnens situation i denna trakt kom under stark fokus.
Ska ta mig för och kommunicera med denna minister.

Bidrags organisationers verksamheter är en djungel och det känns mycket angeläget att öka förståelsen och vara en del i diskussionen för hållbar utveckling i Tanzania.

Detta är en av de viktigaste frågor som vi kan syssla med. Skulle även vilja kommunicera med en Minister från Sverige. Är det Utrikesministern eller vilka avdelningar är det som sysslar med bidrag. Kan någon av er läsare hjälpa mig tillrätta i den frågan ?

Hälsningar Ewout

Malin en ensam volontär kämpar på här i Matanana. Hon har flyttat ner till gården sen hon blev kvar som den enda volontären.

Som ni läste så har Angelina ballat ur ordentlig. Hon har organiserat omfattande stölder.
I mitt stilla sinne så hade jag funderingar att ta henne till nåder igen för hon har ju ändå blivit en del av vår storfamilj.
Med den positiva inställningen ville jag tala med Salome, men Salome tyckte att jag borde gå och titta till i vandrarhemmet "hotellet" och där var det en deprimerande syn.

Allt var upp och ned vänt, urplockat och saker strödda omkring. De mera värdefulla sakerna var stulna. Angelina måste har haft någon till hjälp att länsa. Hon är försvunnen och har lämnat kvar sin son Ino.
Salome tror ändå att Ino kommer att bli hämtad på något vis men visst är det mer än sorgligt. I sådana stunder inser man att det är långt kvar för många att kunna se det som vi önskar att bidra med i deras utveckling......

Hälsningar Ewout

Bumalayingas stora fina hus är i det närmaste färdigt.

Vishal Granata och firman Lundalogik har gett huvudandelen av pengarna till byggandet. Volontärerna Jessika och Sanna med bloggen  www.matanana.blogg.se  har samlat pengarna och utförd arbetet med innertaket målningen och inredningen. Kvarstår en del i köket och matrummets inredningen.
Nu är registreringen av detta nya barnhem och aviseringen att vi kan ta emot behövande barn och ungdomar som är min uppgift. Tanken är att vi bereder plats för ett antal små föräldralösa barn kanske någon handikappad också. Sen finns det plats för några tonåringar och lämpliga vuxna. Kanske en ensamstående mamma som kan vara föreståndare.
Min förhoppning är att medvetna människor från väst ska vilja förbinda sig med denna verksamhet, att man kommer och är del i storfamiljen. Förhoppningen är då även att dessa gäster kan bidra med driftskostnaden av denna nya storfamilj.

Jag har tidigare berättat om Angelina den unga aids sjuka mamma till Ino och Frankie. Angelina har gått igenom en stark utveckling. Hon kom som ett vrak och är nu stark och aktiv. Hon talar nu hygglig engelska och det såg ut som om hon kunde axla ett ansvar.
Men så händer det som hänt så många gånger förut. Hon har systematisk stulit sammanlagt en betydande summa. Hon har i samarbete med andra stulit grisar, kläder matvaror och verktyg och nu kan vi inte lita på henne längre.
Alla som arbetar har har farit illa av att se hur hon lurar oss. Detta är så sorglig. Jag är tvungen att avskeda henne hon kan inte bo kvar här nu. Det är för bedrövligt. Missräkningen är tungt att bära och barnen Ino och Frankie kommer i en dålig situation.

Om jag ser på bilden av händelsen så är det sa att man flörtar in sig hos volontärerna och i Angelinas fall har hon fått pengar av några volontarer. Denna framgång har fått henne att inse att vägen till framgång inte är genom strävsamt arbete, utan genom att lirka till sig mera lättvunna ekonomiska medel. För en besökare kan det kännas som en välgärning att stötta en person som man har lärt känna. Men jag måste uppmana framtida besökare att större gåvor än en vanlig present ska ges i samspråk med Salome och mig !!!!!!!!!!

Hälsningar Ewout

Jag hade en liten filosofisk stund med Salome.

 Hon lyssnar mera som den goda filosofen bör.
"Var och vad är sanningen ? Är det så som de västerlandet säger eller är det såsom man säger i Afrika? Är det vetenskapen som sitter inne med sanningen, eller är det filosofen, eller är det det spirituella som fångar in sanningen . Prästen som predikar så det osar svavel ? Kommer han nära sanningen,? naturbarnet ? eller är det materialisten som har fått fatt i sanningen.

Det är uppenbart att var och en av dessa källor inte kan innehålla hela sanningen. Kanske sitter var och en inne med en liten bit av den totala sanningen.?
Då borde vi berika varandra och lära att sanningen är en stor mångfald. Salome har inte tid längre med sin filosofiska man, Hon ska bada Johannes. Men hon talar ändå om att hennes man är som eftermiddagssolen. Jaha vad menar hon med det ?. Nu har jag fatt ett nytt tema för en filosofisk stund

En indian hövding säger till sin son. Att inuti oss bor det två vargar. Dessa vargar är i en ständig strid med varandra.
Den ena vargen är ond, såsom ilska, avundsjuka, intolerans m.m. Den andra vargen är god. Den har kärlek medkänsla hjälpsamhet m.m. Sonen undra vilken av vargarna är det som vinner striden?.
Det är den vargen som man matar som vinner striden säger hövdingen.
Ewout

Hej läsare av bloggen.

Catharina Lind har bytt mail adress. Det är Catharina som styr med bloggen. Rattar, redigerar, för in bilder m. m så det är viktig att inlägg kommentarer m.m. kommer till hennes nya mail adress catharina.lind@hotmail.com

Vi har det bra. Visserligen är vi på väg in i den kalla årstiden. Kallare blåsigare och torrare. Men det innebär inte att man kan gå in i vinterdvala. Strävsamhet råder och Ewout blir ganska trött ibland.
Oro för olika människor. Oro för pengar, oro för barn som har svårigheter. Och en del irritationer.
Det råder en destruktiv stämning av mångt och mycket.

Smutsen suger sig fast i det nytvättade barnet. Vi har med stor möda putsat upp barnaskaran som ska på utflykt. Det sista som lilla Sara gör är att ramla i en smutspöl. Akisa springer med utbredda armar efter bilens sida så hennes vita tröja är nu smutsig på armar och bröst. Alfa har klättrat upp ett träd och kommer nerramlandes med en persika i handen. En gren gick av och Alfa ser bedrövlig ut.
En grannpojke kommer med en yxa och slår ett jack i varje träd som han passerar.
Grannens kor är ut i majsen och mumsar i sig.

Några barn beundrar nya böcker som har givits av givmilda volontärer och efter läsningen ar varje sida vikt. Konstig, men det är en destruktiv stämning över det mesta.
Vet inte om det är min ålder som gör mig irriterad eller om det är en berättigad frustration. Självklart behövs det mera fostrande och självklart behöver varje barn mera individuell uppmärksamhet. Men varför har jag känslan av att jag står ganska ensam i denna strävan.
Kramar från en trött Babo

Det är härligt att kunna lära känna såå många människor.

Igår kväll hade vi ett litet avskeds party för Lovice och Patrik.
Lovice och Patrik har varit här ganska kort tid men trots det så har de ändå lämnat spår efter sig. Vi har blivit tillräckligt bekanta och vi känner att vi kommer att träffas igen så småningom .

Varje volontär kommer med en god vilja för att bidra i någon form till utvecklingen och det är vår uppgift att stötta dem i detta. Tyvärr var Salome i Nairobi och kunde inte bidra med det nu. Jag var inte hellre i fullgod form . Saknaden efter Salome och Johannes påverkade nog mina krafter. Att saknaden och oron kan påverka en så pass mycket är ganska störande.

Jag hade en liten härlig stund med Akisa och Siamin igår kväll. Vi bläddrade i ett fotoalbum och Akisa visade de olika människorna på bilderna för Siami. Detta är Lena hon är Babas fru, och här är Salome och hon är också Babas fru. Baba har många barn. Jonas, Anna Daniel och Erik och nu har han även Johannes så han har 5 barn. Nej jag har sex barn jag har ju även dig Akisa sa jag. Javisst ja ..  Han har sex barn för han har ju även mig berättade Akisa lite uppspelt for Siamin. Lilla Akisa strålade hon insåg det stora i att hon var ett av barn. Jag älskar alla mina barn. Men det är inte alltid så självklart vilka som känner samhörighet med mig. Johannes kommer hem igen på måndag . Hoppas att han känner igen mig.......

Det är kanske ett bra ide att de gäster som känner för att ta hand om något barn eller medarbetare lite mera specifik när de är här. Göra så de kan lära känna någon och påverka lite mera. Ta med på en utflykt. Babbla lite mera enskild. Lära ut engelska eller liknande. Det är väldig givande att ägna sig mera enskild. Att lära känna och ha en fin samvaro.
Vi hörs…
Hälsningar från oss i Matanana

Min nyfunna spirituella vän nämnde om en spirituell bestseller av N? Tomasen?

Den omedvetna Ewout tog inte författarens och titeln i sitt medvetna, så nu står han där och önskar få hjälp att finna denna titel.
Eftersom detta är min dagbok så skulle det väl ändå vara på sin plats att jag åtminstone för mig själv gör klart vart jag är på väg. Vad är malet? vart leder visionen.!!!
Ska försöka sammanfatta tankarna kring detta:

Att finna ansvariga medarbetare
Att lämna ansvar till ansvariga medarbetare
Lämna utrymme till medmänsklig kärlek.
Vill med ålderns rätt ägna mig åt att vara den sanna BABU (morfar).
Att ta mig tid med odlande och djurhållningen
Finna tid till mera läsande och skrivande

Följa Salomes, Akisas , Johannes och de föräldralösas barnens utveckling.
Att utvecklas till en mogen och vis människa.

Visst låter det bra men är jag redo för detta ? Ska jag inte ge utrymme för ett antal flera svindlande äventyr ?

Träffa fantastiska människor!
Göra svindlande resor!
Skulle vilja hinna med att betyda något för odlingens utveckling här i trakten.
Skulle vilja vara delaktig i skolans utveckling,
Skulle vilja vara delaktig i Aids- bekämpningen och naturmedicinens utveckling,
Och sen som Grande final skulle jag vilja dö knall och fall och efterlämna en välordnad situation som underlättar för de efterlevande.

Min sista önskan skulle vara att få köra likbilen för jag tror mig vara en bra förare, men en dålig passagerare.

Kram på Er!!Ewout

,

Man är vaken för det märkliga och det är många märkligheter som händer.

Jag var till Iringa för att hämta förväntade pengar. Men pengarna hade inte kommit in med följden att jag var totalt black . Inte ens tillräcklig med pengar för att ta mig tillbaka till Matanana. Och vad gör Ewout ? Jo han åker till den dyraste restaurangen i Iringa och förväntar sig att kunna äta på kredit och ur den situationen kunna planera för nästa steg.

Pa restaurangen Chai Villa så träffade jag en kvinna som arbetar som konstnär. Hon har bott under många år i vildparken Rusha. Vi fick ett intressant samtal där vi pratade om spirituella lagbundenheter. Jag framförde faktumet att allt söker sig till dess motsvarighet är ett faktum som jag upplever starkt. Kärlek söker sig till kärlek, hat söker sig till hat. pengar söker sig till pengar och fattigdomen söker sig till fattigdom.
Hennes starkaste budskap var att man måste vara medveten i all sitt handlande och tänkande för att kunna leva i nuet och för att kunna utveckla sig.
I förbigående nämnde jag om min akuta ekonomiska situation och kan man tänka sig när vi sa hej sa lade hon 400 kr på bordet och angav att detta var en gåva från henne så visst händer det märkliga saker när man är öppen för dem !!!!!! Förresten så glömde jag att fråga efter hennes namn (inte särskild medveten)

Salome är till Nairobi. Mot min vilja har hon åkt tillsammans med Felisian Johannes och Olly (som ska hjälpa att ta hand om Johannes när Salome och Felisian är på utbildning i den orienterande kurs som Waldorflärare. Jag hade uppmanat dem till att gå vid ett senare tillfälle eftersom vi just nu var så blacka på pengar och kursen kommer att finnas även vid senare tillfälle. Men Salome näst intill smet när jag var för att hämta volontarer i Dar. Nu ar vi i trängt läge. Salome är så mycket behövd i daghemsverksamheten och det känns svårt att vara utan henne och Johannes. Men nu har jag accepterat situationen och önskar henne framgång i sin utväxlings strävan men det tar inte bort att jag längtar ryslig efter både Salome och Johannes.
Fördelen just nu ar att Akisa och jag är mera tillsammans. Hon visar ett påtaglig behov att vara nära mig. Vi grät en stund tillsammans och bad att Jesus skulle ta väl hand om Salome och Johannes och att de skulle komma välbehållna tillbaka hem till oss. Det visar sig nu att Akisa är en dundrande bra tolk. Hon översätter på ett mycket bra sett både från Engelska till Swahili och från Swahili till Engelska. Det är en härlig känsla att ha denna fantastiska tjej vid min sida när jag gör mina sociala besök.
Kram på Er alla från oss i Matanana

Kallelse till årsmöte 2012

Söndagen den 20 maj kl 16:00 på husbåten Östra Ågatan 86 Uppsala.

Det är nu dags för Yatimas årsmöte och i är det extra viktigt att du som vill engagera dig i Yatima deltar.

Läget nu är att flera styrelseledamöter har sagt upp sig från sina uppdrag och ställer sina platser till förfogande. Det behövs alltså nya krafter om Yatima ska kunna fortsätta som ideell förening här i Sverige. Om det inte finns fortsatt intresse att uppehålla föreningens verksamhet kommer årsmötet troligen att besluta att avveckla föreningen .

Föreningen i Tanzania kommer dock under alla förhållanden att fortsätta som vanligt med Ewout som drivande kraft.

Orsaken till att samtliga styrelsemedlemmar ställer sina platser är inte ett misstroende mot verksamheten i Tanzania.

Tvärtom är vi mycket tacksamma för den fantastiska insats som Ewout och hans fru Salome och alla volontärer gjort genom åren och kommer att fortsätta att göra för de föräldralösa barnen och deras familjer.

Vi hoppas att det finns nya personer som är villiga att ta över styrelsearbetet och fortsätta driva den svenska grenen av Yatimas veksamhet.

Nytt plusgiro.På grund av alltför tungrodd administration har styrelsen valt att avsluta Yatimas 90-konto.

Föreningens nya plusgiro är 631982-6.

Alla gåvor och bidrag ska från och med nu skickas på detta plusgiro.

Alla som är villiga att tänka sig ett styrelseuppdrag är välkomna till årsmötet eller kontakta Inga-Lill på tel 073- 7634175 eller maila ewoutvanalphen@msn.com

.

Välkommen till Moyo kwa Moyo.

Adress till projektet

Moyo kwa Moyo box 75 Mafinga Iringa Tanzania

Hemsida

www.yatima.se

Blogg

www.ewoutsblogg.blogspot.com

Tel Salome +255 786265120

Tfn Jeroen +255 789615372

Tel Ewout +255 659810252

Jeroen van Laar och Salome

kommer att vara eran handledare.

Alfred

är materialansvarig .

Pieter

är byggansvarig.

Ewout finns tillgänglig

om ni vill ha hans kontakt.

Sjukvårdsansvariga

är Ester, Salome och Justin.

Tänk på att vi har barn

som är Hiv/Aids smittade.

Förbandslåda

Plåster och engångshandskar

 finns i Ewout/Salomes vardagsrum.

Om småbarnen har kissat/bajsat på sig ska detta påtalas till

våra Afrikanska medarbetare. Följ upp att de tar detta på allvar.

Sopor

ska kastas i avsedd behållare och komposterbart till grisarna.

 Övigt ska kastas i avsedda korgar (för senare nedgrävning)

 Vatten flaskor ska samlas på angiven plats .

Diskvatten och matrester

ska hanteras så att det inte attraherar möss och råttor

Arbetet.

Ni förväntas arbeta alla vardagar från kl 8.00 till 15.00

och ni förväntas även att äta mat med barnen

 ( maten kan kompliteras med era egna önskemål på andra tider.)

Arbetsuppgifter

står beskrivna på en lista uppsatt i Ewouts /Salomes vardagsrum.

Ni förväntas även att erbjuda er att hjälpa

 då och då med disk och kvällsmatslagningen

Hantera/umgås
 med barnen kärleksfullt men bestämt.

Viktigt att ni sätter gränser.

Agaär totalt förbjuden  Eventuell överträdelse påtalas!

Ta inte med hunden på utflykter eftersom en del människor är rädda för hundar.

Tiggerier ska inte uppmuntras/bejakas

Stöldrisken är mycket påtaglig

Cyklar, kameror, telefoner är mycket stöldbegärliga så använd
 en saftey- box med lås i ert boende.
Lämna inte dörren olåst och kläder på torkstrecket
 när ingen är hemma.

Det är också viktig att ni städar väl i ert boende.
Vädra madrasser och filtar och vattentorka golven.
 Detta för att ni inte ska drabbas av ohyra.

Väldigt viktigt

Kläder som inte accepteras och som uppfattas som störande i den
 Afrikanska kulturen är korta kjolar, kortbyxor, tajts och linnen med bara axlar. Självklart får man ha linnen kortbyxor eller kjol på sig
men de bör gå under knäna och linnen bör inte ha smala axelband.

Detta för ert eget bästa så visa omdöme i ditt klädval.

Matanana ligger på tvåtusen meters höjd. Detta tillsammans med
den nya omgivningen kan påverka er
 och ni kan känna er lite trötta.

Trots trötthet och visst obehag rekommenderas ni att arbeta
 efter bästa förmåga.

Försök att inte ge efter för visst obehag och vi rekommenderar
er att dricka en daglig kopp med Artimesia the.
Det är ett verksam naturmedel för att känna sig stark och frisk.
 Diare` är en vanlig följd av den nya situationen men låt
 er inte påverkas mer än nödvändig av detta.

Om det är något som känns svårt eller oklart så tala med
Salome, Ewout eller Jeroen om det

Ni är Hjärtligt Välkomna och önskade

och vi hoppas ni får en underbar tid här hos oss i Matanana

Välkomna

Bilder av Sara Månssom.

Här kommer lite bilder från Matanana.

 Idag är en jobbig dag då jag blickar tillbaka med gråten i halsen

 och inser vad jag egentligen upplevt.

 Det tog ett tag att smälta allting när man väl kommit hem.

Jag planerar att åka tillbaka antingen i höst eller nästa vår.

Alla fina människor..

 När man väl varit där en gång är det svårt att inte vilja åka tillbaka!

  

Hej igen alla vänner...
　
Har nu skjutsat tre volontärer till Dar es Salaam. Anna Torya, Zandra Eriksson och Anna Lindström. Resan gick bra men det var mycket kaotisk vid infarten till Dar. Fläktsystemet och jag kom i olag med varandra så imman försvårade sikten. Här är man inte inne på att blända av med följden att sikten blir mycket dålig. Men vi kom fram och det övernattades i ett Lutersk vandrarhem som ligger strategisk bra till när man ska vidare till Zanzibar. Vandrarhemmet ligger bakom kyrkan mycket nära färjorna. Polisen lyckades försvara vårt sökande efter den rätta platsen. Man förväntas veta vad som är en enkelriktad väg även om det inte finns en skylt. Poliser var fyra stycken så det blev lite dyrare att friköpa oss. Om man låter det gå längre och blir medtagen till en polispost så kan det näst intill bli så att man får sin plånbok länsad av många poliser som gör anspråk på innehållet. Men som sagt allt gick väl.
 Jag är verkligen trött på dels detta med poliser men även andra Afrikanska personer. Det är ett evigt tiggande av pengar. Försöker att se det som en annan skatteavgift, men det är verkligen tröttsamt. Skatten går åtminstone till det kollektiva. Här göder man ett korrupt roffande av enskilda och som västerländare "Musungo" kan man få intrycket av att detta bara riktas till oss men det är även Afrikaner som blir utsatta. Mötte en nunna och hon var näst intill gråtfärdig. Hon blev allt som oftast ansatt av tiggerier. Hon sa att hon kunde tåla tiggeri av en verklig fattig. Men av medelklass folk och även hennes nära bekantskapskrets kunde se en framgångs person i henne som man kunde tigga av trots att hon vigde hela sitt liv att att dela med sig.
Men om man ser det ur den tiggandes vinkel så kan man ändå förstå att det är frustrerande att möta människor som tycks ha så mycket pengar så de kan se välmående ut och borde dela med sig av sitt "överflöd" till andra.

Huset i Bumulainga är nu så gott som färdigställt. Sandra och Jessika har bidragit stort till detta fantastiska husets färdigställande.

Huset som sådant har framförallt kommit till genom insatser från Vishal och företaget Lundalogik. Nu är vi i skedet där vi ska bebo och använda denna stora resurs. Avundsjuka i byledningen gör att vi har lite svårt att finna samarbete från dem men jag oroar mig inte. Det kommer att ta lite tid men vi ska se till att allt kommer till nytta för behövande föraldralösa barn. Driftskostnader av huset är tänkt att skötas genom att vi attraherar gäster som vill bo tillsammans med barnen under kortare eller längre tider. Huset ligger helt fantastisk. Ett par Afrikanska medarbetare sköter det dagliga arbetet och gästerna kan vara del av denna storfamilj. Se till att standarden i detta hus med 12 behövande barn i olika åldrar upprätthålles. Läsa sagor, bada, borsta tänder och lägga barnen. Ge barnen en atmosfär av trygghet och omsorg.
ANMÄL ERT INTERESSE AV ATT VARA EN SÅDAN RESURS!!!!!!!!
Ni är efterlängtade!!!!

　

Hej igen alla läsare...

Letar efter mina glasögon, och efter ett tag upptäcker jag att jag har dem redan på näsan!!
Jag ska ju fylla 70 år den 7 Juli och på önskelistan står en liten resa till stranden med min älskade familj. Tror att även Siamin borde få följa med. Hon och Akisa funkar så bra ihop. Tjejfnittret känns välgörande. Akisa och Siamin är mycket bra barnpassning för Johannes och det kommer att behövas bra barnpassning, för Johannes är så bedårande så han hamnar i allas uppmärksamhet. Hur ska jag kunna skydda min älskade pojke från negativ påverkan. ?

I västvärlden uppstår det en mängd överflödsproblem "i -lands" problem. Ungdomar tappar fotfästet i det som överflödet skapar. Tillhörighetsproblem, allt är inriktat på materia och intellektet. Handlingskraften och livserfarenheter med svårigheter är understimulerade.
Denna obalans yttrar sig i extrem bortskämdhet och ibland till självmordstankar, anorexia och även att skära sig och vara deprimerad.
I Sverige finns en mängd med psykologer , terapeuter m.m men att komma bort från det som är orsaken till problemet kan vara en nog så bra terapi. Att få komma bland människor / ungdomar som har den motsatta situationen = understimulans av intellektet och att arbeta från tidiga morgonen till sena kvällen att inte ha mer än det nödvändigaste för sina behov. Att konfrontera de olika kategoriernas ungdomar med varandra under stabil kraftfull ledning kan vara en lösning för förbättring av båda kategoriernas situation.

En lämplig handledare (Jeroen van Laar) har anmält sitt interesse att tillsammans med Salome och mig att axla några enstaka situationer för att utröna vilka resultat vi kan uppnå. Förutsättningen är att vi blir välinformerade om bakgrundsituationen och att vi får ersättning för våra insatser.

Hälsningar Ewout

Bilder av Madelene Ring.

Hej igen alla vänner..

På en resa till Iringa blev det stopp i trafiken. Folk kom springande från alla håll och när jag undersökte vad som lockade blev jag förskräckt. En lastbil med släp lastad med drckabackar hade åkt av vägen. Förarhytten hade knycklats ihop, tveklöst med människor i som var dolda eller illa skadade. Och oberoende av denna tragedi så var det en stor skara människor i färd med att länsa fordonet från sin last................

Min lilla Johannes har ett påtaglig interesse av djur. Johannes spanar på alla djur som han får syn på.
Var med Johannes pa en liten prommenad till en granne. Hos denna granne var man ifärd med att mjölka en motsträvig kossa. Kossan for synligt illa. Att se detta upprörde Johannes till den grad att jag fick snabbt gå undan från denna situation. Vad ska det bli av min älskade pojke? vad har han med sig i detta märkliga jordeliv!!?
Om jag funderar på vad som är det specifika hos Johannes så är det nog detta att han har stora ögon, och att han spanar så intensivt.

Hälsningar Ewout..

Johannes...

Hej vännerna. Är allt väl i Sverige ???

Nej föresten jag vet att inte allt är väl. Men man kanske kan säga är det är sämre eller bättre än väntat. Man håller på och sen upptäcker man att detta var livet. Jag förväntar mig alltid mera men vet inte om det är rättvist. Så många människor har mindre, och även de får streta vidare.
Om jag är lite trött så går jag och gosar en stund med Johannes. Just nu är han en aning sjuk, tillräcklig sjuk för att bli härlig gosetillgänglig men inte sjukare än så. Att ha en baby när man är i min ålder är ett härlig äventyr. Förståndiga människor skulle säga att det är oansvarigt men jag har egentligen aldrig upptäckt vaför man ska begränsa sig.

Visst gör man det lite jobbig för sig själv med denna inställning. Så som idag när jag tog min avställda Landcrousier till Inringa 90 km bort med ett antal knepiga poliskontroller på vägen. Hade med mig en duktig mekaniker som kunde hålla bilen åkandes men att tampas med polisen och att köra var min uppgift. Vi klarade det. Två gånger behövde jag ge muta, men allt gick vägen. Jag kanske ändå behöver fundera på om jag inte skulle lära mig att begränsa mig . Det var faktisk ganska påfrestande.
Mekanikern är ganska otroliga här. De kan hålla igång de mest skruttiga fordon och att lyfta ut en trasig lastbilmotor när bilen har fått haveri i en uppförsbacke tycks inte vara omöjligt.

Hälsningar Ewout...

Hej igen alla vänner...

Det kan nog kännas märklig för den som kommer till ett nytt land att upptäcka att inte alla människor uppskattar dennes ankomst. Oberoende av om han är en erfaren läkare, hjälparbetare företagare eller liknande. Så är det i Sverige och är det i Tanzania. Vi som kommer förväntar oss uppskattning för våra ansträngningar men det finns alla slags människor. En del kan bli avundssjuka och andra kan tro att vi endast hjälper för att vi gör personliga vinningar.
Här i byn var det någon vars ko dog. Denna person går nu och berättar att hans ko dog på grund av att det är vita människor i byn!?
I Sverige uppstår partier som värnar om att hålla Sverige Svensk. Här kan hjälpverksamhet tolkas som intrång på den Tanzaniska integriteten. Detta trots att Tanzania har ett starkt beroende av hjälp utifrån.
Stödtagare i Sverige kan oja sig över socialens snålhet. Här kan man höra att vi borde hjälpa mera, att det som vi gör inte motsvarar vår förmåga att hjälpa så den tacksamhet som man förväntar sig kan ofta utebli. Då gäller det att komma ihåg att vi gör våra ansträngningar för de underbara barnens skull. Deras strålande ögon får vara tack nog.

Hälsningar Ewout...



Tillbaka till Matananas röda jord...

Hej alla läsare.

Tänkte att jag skulle berätta lite om mitt besök i Matanana där jag var och hälsade på för ungefär en månad sedan . Ett kärt återbesök och så roligt att träffa alla barnen igen. Dom var som vanligt glada och hade vuxit på sig en hel del.

Jag träffade också många helt underbara volontärer som var där och jag måste säga att blev väldigt imponerade av deras arbete där.

Jessika och Sanna som gör ett helt fantastiskt jobb med att få färdigt huset i Bumalyinga så att barnhemmet kan komma igång.

Jessika och Sanna

Linnea och Ella som startade igång undervisning i engelska för både barn och dom vuxna som arbetar på gården. Det var härligt att se hur både dom eleverna var engagerad i detta. Sedan åkte Ella vidare och då gick Sara in som lärare med Linnea.

Linnea och Ella

Jocke som alltid är fylld av energi byggde bland annat ett hönshus tillsammans med Simon men tyvärr så flög alla höns ut dagen efter eftersom dom upptäckte att det inte fanns något tak så det var bara att ta nya tag och fixa ett tak.

Lotta Ida och Isabell tog hand om barnen i Uleole och dom fann verkligen sin roll där.

Vi drabbades nästan alla av magsjukor en del fick malaria så ett tag var det rena sjukstugan i Matanana men alla blev friska och kom igång med jobbet igen. Jag måste säga att alla volontärer har en mycket god vilja att vara till hjälp men det är lätt att känna sig lite vilsen när man kommer och möter en helt ny kultur. Man kan aldrig föreställa sig hur det är innan man kommit dit och då är det viktigt med stöd.

Det har hänt mycket sedan jag var där sist för ett år sedan. Ett stort nytt kök finns där nu och en  stor samlingssal där man numera har avslutningsfest för volontärer och då uppträder barnen med sång och dans så det står härliga till.

Även en restaurang har tillkommit och allt ligger i samma byggnad. Det har också tillkommit ett fint litet gästhus på gården.

Tjejsnack

Gästhus

 

Avslutar med att lägga in lite bilder

Hälsningar Catharina Lind

 

 

Evelina Babelina som jobbar på gården

Hungriga barn

Bus på gång kanske.

Lilla Sara

Wittney

Alfa lär sig engelska

Engelsk lektion

Gott gott

Sara

Jocke

Trötta volontärer

Sara och Dao bygger

Sanna

Glada Linnea

Hotellet där volontärerna bor

Lilla huset på prärien